Hur fungerar en utbildning för barn och ungdomar som ska bli yrkesdansare? Nedan följer frågor som Svenska Balettskolan ofta får från elever, vårdnadshavare, media och andra som är nyfikna på utbildningen. Frågorna bygger både på allmän nyfikenhet kring dansutbildning, historiska föreställningar om balettvärlden, tidigare elevers upplevelser och sådant som förändrats genom skolans långsiktiga utvecklingsarbete de senaste åren.
Många frågor handlar om sådant som kan upplevas ovant jämfört med en vanlig grundskola, till exempel träningskläder, längre skoldagar, scenrutiner eller färdighetsprov. Därför vill vi beskriva hur utbildningen fungerar i dag och varför olika arbetssätt och rutiner finns.
Läs mer om skolan här:
Läs gärna mer i denna artikel med intervju av skolans konstnärliga ledare
Läs skolans deklaration för en samtida, inkluderande och hållbar balettutbildning här
Läs generellt om skolans verksamhet här
Utbildningen och dess struktur
Varför har eleverna längre och fler skoldagar än vanliga skolor?
Dansarutbildningen har fler skoldagar per läsår än en vanlig grundskola eftersom eleverna behöver den mängd träning som krävs för att utvecklas inom dans.
Innan 1993, när dansarutbildningen flyttade in i grundskolan i Göteborg, tränade barn och unga som ville bli dansare främst på sena kvällar och hela helger, på liknande sätt som många barn och unga tränar idrott idag. I dag får eleverna både grundskolans vanliga ämnen och dansträning på dagtid måndag till lördag, dock endast varannan lördag.
Varför har eleverna undervisning på lördagar, helger och vissa lovdagar?
För att skoldagarna inte ska bli för långa är delar av dansundervisningen förlagd till varannan lördag och vissa lovdagar. Föreställningar och uppvisningar kan också förekomma på helger när det är möjligt att hyra scen och genomföra den sceniska verksamheten.
Är det utökade läsåret och de längre skoldagarna obligatoriska?
Det är frivilligt att söka till utbildningen. Den utökade dansundervisningen ingår som en icke obligatorisk del av grundskolan med ett tydligt samförstånd mellan skola, elev och vårdnadshavare kring utbildningens omfattning och upplägg.
För att nå målen för utbildningen behöver eleverna delta i den dansundervisning som ingår i utbildningen (se Regeringens proposition 2010/11:19 Ett steg framåt – en dansarutbildning).
Färdighetsprov och antagning
Gör eleverna prov för att få gå på skolan?
Ja, elever söker till utbildningen genom statligt reglerade färdighetsprov enligt Förordning (2011:7) om dansarutbildning och riktlinjer från Skolverket. Proven görs inför årskurs 4 och årskurs 7 samt gymnasiet. Det är Skolverket som ansvarar för proven tillsammans med extern jury. Skolan beslutar alltså inte vilka elever som antas eller går vidare i utbildningen.
Hur förbereder skolan eleverna för färdighetsproven efter årskurs 6 och 9?
Skolan arbetar kontinuerligt med att förbereda eleverna för färdighetsprov och auditions, på samma sätt som grundskolan förbereder elever inför nationella prov och framtida gymnasieval.
Eleverna får successivt förståelse för hur färdighetsprov och auditions fungerar både praktiskt, mentalt och fysiskt. Samtidigt arbetar skolan aktivt med att bredda elevernas perspektiv kring framtiden och hjälpa eleverna att se och utforska olika vägar vidare efter deras förberedande dansarutbildning på skolan.
Kan skolan avskilja en elev från grundskolan?
Nej, Svenska Balettskolans elever är grundskoleelever och omfattas av samma rätt till utbildning som andra elever i svensk grundskola. Möjligheten till avskiljning gäller endast yrkesdansarutbildning på gymnasienivå, vilken inte finns i Göteborg.
Pedagogik, trygghet och individuell utveckling
Vad menar ni med en “samtida balettskola”?
En samtida balettskola innebär att balett och dans undervisas utifrån dagens kunskap om hälsa, pedagogik och inkludering. Det betyder att elevernas fysiska och psykiska välmående är en självklar del av utbildningen. Fokus ligger på kroppens funktion, styrka, uttryck och hållbarhet, inte på att elever ska passa in i historiska ideal eller normer.
Läs gärna mer om vårt arbete för en samtida balettskolan här
Hur skiljer sig dagens undervisning från äldre balettraditioner?
Historiskt har delar av balettvärlden präglats av hårda undervisningsmetoder, kroppsideal och starka hierarkier. I dag bygger undervisningen på forskning, danshälsa, pedagogik och hållbar utveckling med fokus på samarbete, tydlig vägledning och långsiktig utveckling istället för de osunda normer och undervisningskulturer som tidigare ofta förknippats med balettvärlden.
Har ni fortfarande höga krav trots det förändrade arbetssättet?
Ja, utbildningen är fortfarande en yrkesförberedande dansarutbildning med höga konstnärliga och tekniska krav. Skillnaden är att undervisningen idag bygger på forskning, pedagogik och hållbar utveckling, inte på den hårdhet eller rädsla som historiskt ofta präglat delar av balettvärlden.
Hur arbetar ni med feedback i dansundervisningen?
Skolan arbetar med ett samtida och professionellt språkbruk där fokus ligger på funktion, rörelse, musikalitet och utveckling, inte på elevers utseende eller kroppar.
I stället för att fokusera på vad en elev gör “fel” arbetar lärarna med tydlig instruktion, feedforward och gemensam problemlösning. Målet är att elever ska förstå hur och varför något görs och känna trygghet i sin utveckling.
Hur arbetar skolan med elevernas individuella utveckling?
Utbildningen ställer höga krav, precis som andra yrkesutbildningar och inom idrott, men skolans arbete bygger idag på stöd, vägledning och långsiktig utveckling.
Eleverna arbetar kontinuerligt med individuella utvecklingsplaner tillsammans med sina dansmentorer och får stöd i att förstå sin egen progression, sätta mål och utvecklas hållbart utifrån sina egna förutsättningar.
Hur arbetar skolan med vårdnadshavare och dialog kring elevernas utveckling?
Skolan arbetar kontinuerligt med dialog mellan elev, vårdnadshavare, mentorer och danslärare kring elevernas utveckling, trivsel och långsiktiga mål.
Eftersom dansutbildningen bygger mycket på individuell progression kan elever ibland få olika roller, nivåer eller utmaningar under olika perioder. Därför fokuserar skolan på att förklara hur undervisningen är uppbyggd och hur vårdnadshavare bäst kan stötta sina barn i deras utveckling.
Målet är att skapa en trygg och långsiktigt hållbar utveckling där elever får rätt nivå av stöd och utmaning utifrån sina egna förutsättningar.
Får alla elever samma roller och nivåer samtidigt?
Nej, dansutbildningen bygger på individuell progression och elever utvecklas olika snabbt under olika perioder.
Därför får elever inte alltid exakt samma roller, danser eller nivåer samtidigt. Skolan arbetar individuellt med vilka utmaningar som bäst främjar varje elevs utveckling och långsiktiga progression. För lätt nivå kan hämma utvecklingen och för svår nivå kan skapa otrygghet eller stress.
Hur kan skolan vara likvärdig om elever får olika roller, nivåer eller utmaningar?
Likvärdighet innebär inte alltid att alla elever gör exakt samma saker samtidigt. Dansutbildningen bygger mycket på individuell progression och elever utvecklas olika snabbt under olika perioder, vilket ibland kan skapa känslor av jämförelse eller orättvisa.
Skolan arbetar därför med att försöka ge varje elev rätt nivå av utmaning och stöd utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling just då. För lätt nivå kan hämma utvecklingen och för svår nivå kan skapa otrygghet eller stress.
Det innebär att elever ibland kan få olika roller, nivåer eller arbetsuppgifter beroende på undervisningens mål, elevens utveckling och det aktuella sceniska arbetet.
Trygghet, elevhälsa och när något känns fel
Hur arbetar ni för att skapa en trygg dansmiljö?
Trygghet, respekt och öppenhet är en central del av utbildningen. Skolan arbetar aktivt mot destruktiva hierarkier, tystnadskultur och osunda normer som historiskt funnits inom delar av balettvärlden. Eleverna ska känna att det är tryggt att ställa frågor, göra misstag och utvecklas i sin egen takt.
Hur följer skolan upp elevernas trygghet och upplevelse av utbildningen?
Skolan arbetar kontinuerligt med att följa upp elevernas trygghet, trivsel och upplevelse av utbildningen genom bland annat mentorssamtal, elevhälsa, undervisningen i danshälsa, elevenkäter och vårdnadshavarutvärderingar.
Elever och vårdnadshavare uppmuntras också alltid att kontakta mentor, elevhälsa eller skolledning om något inte fungerar bra.
Skolan arbetar systematiskt med att utveckla undervisningen utifrån elevernas erfarenheter, forskning och samtida pedagogik.
Vad gör skolan om en elev upplever att en lärare uttryckt sig kränkande eller haft fokus på kropp, mat eller kroppsideal?
Skolan tar sådana situationer på största allvar. Om en elev upplever att en lärare eller annan personal uttryckt sig på ett sätt som känns kränkande eller skapar oro kring kropp, mat eller kroppsideal följs detta upp av skolledning och elevhälsa enligt skolans rutiner.
Alla upplevda kränkningar hanteras enligt grundskolans rutiner, dokumenteras i Grundskoleförvaltningens system för kränkningsärenden och anmäls till huvudman.
Elever och vårdnadshavare uppmuntras alltid att kontakta mentor, elevhälsa eller skolledning om något känns fel eller otryggt.
Kroppsideal, jämförelsekultur och danshälsa
Hur arbetar skolan med kroppsideal?
Skolan arbetar aktivt för att motverka osunda kroppsideal och jämförelsekultur inom dans.
Eleverna får undervisning inom danshälsa om bland annat kroppsideal, pubertet, sociala medier, prestationskultur och hur jämförelser kan påverka självbild och psykisk hälsa.
Hur arbetar ni med jämförelsekultur och sociala medier?
Eleverna får undervisning inom danshälsa där frågor om kroppsideal, jämförelser, prestationskultur och sociala medier diskuteras kontinuerligt. Målet är att ge eleverna verktyg att förstå hur ideal skapas och hur jämförelser kan påverka psykisk hälsa och självbild och utveckla en egen motståndskraft.
Arbetar skolan aktivt mot historiska problem inom balettvärlden?
Ja, skolan arbetar aktivt för att motverka historiska problem som funnits inom delar av balettvärlden, till exempel body shaming, osunda kroppsideal, destruktiva hierarkier och tystnadskultur. Undervisningen bygger i dag på forskning, elevhälsa och samtida pedagogik där fokus ligger på funktion, trygghet, respekt och hållbar utveckling.
Kommenterar lärare elevers kroppar?
Nej, skolans riktlinjer är tydliga med att lärare inte kommenterar elevers kroppar, vikt, proportioner eller utseende, varken negativt eller positivt. Undervisningen utgår från kroppens funktion och rörelsekvalitet, inte från ideal hur en kropp ska se ut.
Är det skillnad om en elev är lång eller kort?
Nej, skolan har inga regler för hur lång, kort eller hur en elevs kropp ska se ut. Alla elever utvecklas olika under puberteten och kroppen förändras mycket under utbildningen.
I vissa koreografier eller partnerarbeten kan längd ibland påverka hur grupper eller par sätts samman praktiskt, precis som inom många scenkonstformer och idrotter. Det handlar då om funktion och säkerhet i det specifika arbetet.
Hur arbetar ni med kroppskontakt i dansundervisningen?
Kroppskontakt förekommer naturligt inom dans, till exempel vid partnerarbete, lyft eller vissa sceniska moment. Därför arbetar skolan aktivt med frågor kring gränser, respekt och professionellt bemötande. Eleverna ska alltid känna sig trygga i undervisningen och förstå varför kroppskontakt används i olika moment.
Kost, energi och återhämtning
Hur arbetar skolan med mat och kost?
Mat och näring är en viktig del av en hållbar dansutbildning. Eleverna får undervisning om energi, återhämtning, kroppens behov och varför mat är viktigt för att orka träna, utvecklas och må bra, både fysiskt och psykiskt.
Eleverna erbjuds tre måltider varje skoldag, inklusive förstärkt lunch, samt har tillgång till frukt under hela skoldagen, detta för att skapa goda förutsättningar för bra träning, återhämtning och lärande.
Skolan arbetar för en sund och trygg kultur kring mat där fokus ligger på hälsa, energi och långsiktig hållbarhet. Vi pratar om att vi äter “mycket och nyttigt” för att orka växa, utvecklas och må bra.
Är skolan en sockerfri skola?
Nej, men det är viktigt med bra kost och näring när man tränar fysiskt varje dag. Därför arbetar skolan aktivt med kunskap kring energiintag och återhämtning.
Under åren runt 2017–2020 såg skolledningen att många elever ersatte vanliga måltider med godis och snacks, vilket gav ojämna energinivåer och påverkade både ork och skadefrekvens i träningen. Då började skolan använda uttrycket “en sockerfri skola” för att uppmuntra eleverna att äta riktig mat och få i sig tillräckligt med energi under dagen.
I dag pratar skolan främst om att äta mycket och nyttigt med fokus på att må bra, orka träna och utvecklas hållbart i både dans och teoretiska ämnen. Men såklart unnar vi oss något extra gott när vi firar något.
Hur arbetar skolan med frågor kring mat och ätstörningar?
Skolan arbetar aktivt med danshälsa och hållbar träning. Eleverna får undervisning om kost, energibalans, återhämtning, kroppens behov och risker med energibrist och ätstörningar.
Danslärare ger inte personliga råd eller kommentarer om elevers matintag eller kroppar. Frågor som rör mat, hälsa eller oro kring ätbeteenden hänvisas alltid till elevhälsan eller personal med relevant kompetens inom området.
Får eleverna mat vid föreställningar, på teatern och under turnéer?
Ja, när eleverna dansar på teater, är på turné eller medverkar i föreställningar ansvarar skolan för elevernas måltider under dagen. Då har skolan med både skollunch och mellanmål och vid kvällsföreställningar serveras även middag. Det finns också alltid extra mellanmål och frukt tillgängligt under hela dagen.
Eleverna äter inte i kostym eftersom scenkostymer ofta delas mellan flera elever och många plagg är känsliga och svåra att tvätta. Eleverna uppmuntras därför alltid att äta både före och efter föreställning för att få i sig tillräckligt med energi under dagarna på teatern.
Träningskläder, hår och scenrutiner
Varför har eleverna specifika träningskläder?
Skolan har olika danskläder för olika dansämnen och dansmoment, precis som inom idrott. Kläderna behöver fungera praktiskt, funktionellt och säkert i undervisningen.
Träningskläderna är samma typ av danskläder som används vid balettskolor och dansutbildningar över hela världen. De ska ge rörelsefrihet och inte vara i vägen eller störa vid olika rörelser, lyft eller golvmoment.
Eftersom vissa delar av dansträningen sker mot golvet är det viktigt att materialen i plaggen också fungerar mot dansgolvet, utan att göra det halt.
Är eleverna med och påverkar träningskläderna?
Ja, genom elevrådet utvärderas träningskläderna varje år och elevernas synpunkter ligger till grund för de förändringar och justeringar som gjorts under åren.
Material, kvalitet, funktion och hur kläderna fungerar i olika dansmoment är viktiga delar i arbetet. Samtidigt tar sådana förändringar tid eftersom plaggen behöver fungera både praktiskt, pedagogiskt och säkerhetsmässigt.
Behöver elever använda särskilda underkläder?
Ja, eftersom scenkostymer delas mellan flera elever använder flickor egna underkläder under kostymerna av hygieniska skäl. Underkläderna behöver vara hudfärgade och ha bra passform för att inte synas eller sticka ut från kostymerna på scenen. Underkläder kan köpas tillsammans med danskläderna eller i valfri butik.
Pojkar använder suspensoar vid dansträning och föreställningar som skydd, stöd och rörelsefrihet vid fysiska moment som hopp, lyft och golvarbete. Detta är vanligt både inom dans och vissa idrotter.
Får elever använda vilket mensskydd de vill?
Ja, mens är en naturlig del av livet och elever väljer själva vilket mensskydd som fungerar bäst för dem och deras kropp. Skolan har inga regler kring vilket mensskydd elever ska använda.
Vid dans och fysisk träning kan olika elever föredra olika alternativ beroende på vad som känns tryggt, bekvämt och fungerar bäst i rörelse. Dansmentorer har också introduktion med yngre elever och delar med sig av erfarenheter och praktiska råd kring hur mens kan hanteras vid träning, tillsammans med träningskläder och scenkostymer.
Varför har eleverna balettknut när de tränar?
I klassisk balett används ofta balettknut så att håret inte är i vägen vid hopp, piruetter eller partnerarbete och för att hållning och huvudplacering ska synas tydligt i undervisningen.
Eleverna tränar också på att göra knutarna snabbt och funktionellt inför repetitioner och föreställningar där hårbyten ofta behöver gå fort.
I andra dansämnen används ibland andra frisyrer, till exempel tofs eller annan uppsättning som passar dansmomentet och håller håret borta från ansiktet under träningen.
Behöver balettknuten vara helt “slickad”?
I den vanliga dansträningen behöver håret inte vara “perfekt slickat”. Fokus ligger främst på att håret sitter säkert och inte stör undervisningen. Skolan uppmuntrar också elever att inte använda onödigt mycket hårspray eller produkter i vardagen eftersom det kan slita på håret över tid.
Vid uppvisningar och föreställningar arbetar eleverna däremot med mer scenanpassade håruppsättningar där håret ofta sätts upp mer noggrant, precis som inom den professionella dansvärlden.
Scenisk verksamhet och arbete på teater
Varför dansar eleverna på teater och med föreställningar?
Den sceniska verksamheten är en del av utbildningen och kursplanen i dans. Genom repetitioner och föreställningar får eleverna erfarenhet av hur arbete fungerar i en professionell scenmiljö.
Varför finns det många regler på teatern?
Teatrar och scenmiljöer är arbetsplatser med teknik, mörka miljöer, scenmaskineri, snabba byten och många människor i rörelse samtidigt. Därför finns tydliga regler kring säkerhet, tider, rörelsevägar och arbetsro.
Har eleverna vuxna med sig under praktik och föreställningar?
Ja, yngre elever går alltid tillsammans med vuxna och äldre elever har handledare, vanligtvis danslärare eller mentor, som stöd under tiden på teater och vid föreställningar.
Vad gör eleverna när de inte står på scen?
När eleverna inte själva repeterar eller står på scen sitter de ofta i salongen och tittar på repetitioner för att följa arbetet och lära sig genom att observera andra elever och dansare.
Under föreställningar vistas eleverna vanligtvis i sina loger eller i särskilda områden bakom scenen enligt föreställningens schema och säkerhetsrutiner.
____________
Läs mer om skolan här:
Läs gärna mer i denna artikel med intervju av skolans konstnärliga ledare
Läs skolans deklaration för en samtida, inkluderande och hållbar balettutbildning här
Läs generellt om skolans verksamhet här
____________
Presskontakt för Svenska Balettskolan:
Louise Sjöstedt
Telefon: 0703 86 53 05
E-post: louise.sjostedt@grundskola.goteborg.se
____________
Foto: Emmy Jonsson
