Skolan beskriver ett långsiktigt arbete med trygghet, danshälsa och samtida pedagogik och hur verksamheten under många år förändrats bort från äldre balettideal och undervisningskulturer.
Under de senaste åren har debatten kring unga dansares hälsa, kroppsideal och prestationskultur återigen aktualiserats. Men på Svenska Balettskolan i Göteborg menar skolledningen att bilden av dagens verksamhet ibland bygger på gamla föreställningar om balettvärlden.
– Historiskt har det funnits problem inom delar av balettvärlden, det vore naivt att förneka. Men mycket av vårt arbete sedan 2018 har handlat om att förändra just de strukturerna, säger Sebastian Michanek, konstnärlig chef på Svenska Balettskolan.
Skolan bedriver en statligt reglerad yrkesförberedande dansutbildning inom grundskolan med inriktning mot klassisk balett och modern nutida dans. Eleverna kombinerar där vanliga grundskoleämnen med daglig dansträning. Utbildningen innebär längre skoldagar och fler undervisningsdagar än en vanlig grundskola, något som ibland väcker frågor.
– Det är viktigt att förstå att detta är en frivillig utbildning som bygger på samförstånd mellan elev, vårdnadshavare och skola. Alternativet hade historiskt varit sena kvällsträningar och hela helger, vilket var vanligt innan utbildningen flyttade in i grundskolan, säger Sebastian.
“Vi pratar om energi – inte om ideal”
En central del av skolans förändringsarbete har varit att ge danslärare kompetensutveckling baserad på senaste forskning och att införa ett nytt ämne på schemat där eleverna får lära sig om bland annat energibalans, återhämtning, kroppsideal, prestationskultur och psykisk hälsa.
– Vi arbetar aktivt bort från gamla kroppsideal och idéer om att en dansare ska se ut på ett visst sätt. Fokus ligger på kroppens funktion, hållbarhet och välmående, inte på utseende, säger Sebastian.
Skolan beskriver också hur lärare och skolledning under flera år arbetat med språkbruk och pedagogik i undervisningen.
– Vi ser att både historiska kroppsideal inom balettvärlden och dagens kroppshets i sociala medier påverkar våra elever. Därför behöver undervisningsspråket i dans vara genomtänkt och ha ett tydligt syfte, säger Sebastian.
Kroppsrelaterade kommentarer som skulle kunna tolka elevers vikt eller utseende får enligt skolans riktlinjer inte förekomma.
– I dansen är kroppen vårt främsta redskap och utveckling sker när vi tränar kontinuerligt på hög nivå med fokus på styrka, teknik och en förståelse för hur kroppen fungerar.
“Det är en arbetsplats med tydliga säkerhetsrutiner”
Svenska Balettskolan får ibland frågor kring träningskläder, hår och rutiner under föreställningar och praktik på teater.
Enligt skolan handlar det främst om arbetsmiljö, funktion och säkerhet.
– När elever arbetar på teater befinner de sig på en professionell arbetsplats med teknik, mörka scenmiljöer, scenmaskineri och snabba byten. Då krävs tydliga rutiner, precis som inom många andra praktiska utbildningar och idrotter, säger Sebastian.
Han beskriver också att elevernas träningskläder och scenrutiner följer internationell standard inom dansutbildningar och att träningskläderna kontinuerligt utvecklas tillsammans med eleverna.
– Inom elevrådet går vi igenom varje år eventuella synpunkter och önskemål kring träningskläderna och ligger till grund för de förändringar och justeringar vi gjort under åren. Material, kvalitet och funktion i olika dansmoment är viktiga delar i det arbetet.
– Många tror att det handlar om utseende, men nästan allt handlar om funktion, säkerhet och rörelse.
“Individuell utveckling kan ibland skapa svåra samtal med vuxna”
Svenska Balettskolan beskriver också att arbetet med trygghet och likvärdighet ibland innebär svåra samtal med vårdnadshavare.
– Vi möter ibland föräldrar som vill påverka beslut kring exempelvis roller, grupper, undervisning, träning eller bedömningar utifrån sitt eget barns situation. När vi inte kan möta sådana önskemål kan det ibland uppstå frustration eller upplevelser av att skolan inte är rättvis, säger Sebastian.
Han menar att skolans ansvar är att hålla fast vid professionella och likvärdiga principer även när det är svårt.
– Vårt ansvar är att skapa en trygg och rättvis utbildning för alla elever, inte att fatta beslut utifrån påtryckningar eller individuella önskemål. Det kan ibland vara utmanande, men är en viktig del av skolans uppdrag.
Samtidigt beskriver skolan att dansutbildning ofta handlar om individuell progression snarare än att alla elever alltid gör exakt samma saker samtidigt.
– Ibland kan elever uppleva orättvisa när de jämför sig med andra elever och vi ser också att känslor och upplevelser ibland kan förstärkas hemma i samtal med vuxna. Vårt arbete handlar om att försöka ge varje elev rätt nivå av utmaning och stöd utifrån var de befinner sig i sin utveckling just då, säger Sebastian.
Skolan beskriver att undervisningen bygger mycket på individuell progression och att elever därför inte alltid får exakt samma danser, roller eller nivåer samtidigt. Skolan lägger också mycket tid på dialog med vårdnadshavare kring hur de bäst kan stötta sina barn i deras utveckling och långsiktiga mål.
– För lätt nivå hämmar utvecklingen och för svår nivå kan skapa otrygghet eller stress. Därför arbetar vi individuellt med vilka utmaningar som bäst främjar varje elevs progression och långsiktiga utveckling.
“Eleverna är betydligt tryggare inför färdighetsproven i dag”
Färdighetsproven efter årskurs 6 och 9 är en naturlig del av den statligt reglerade dansutbildningen och något som tidigare kunde upplevas som mycket stressande för eleverna.
Enligt skolan har arbetet kring proven förändrats mycket de senaste åren.
– Tidigare låg fokus nästan bara på själva proven precis innan de genomfördes. I dag arbetar vi långsiktigt med att eleverna ska förstå hur färdighetsprov och auditions fungerar både praktiskt, mentalt och fysiskt, säger Sebastian.
Han beskriver att eleverna i dag förbereds genom mentorskap, kontinuerlig feedback och individuella utvecklingssamtal under hela utbildningen.
– Dansproven är självklart ett moment som påverkar många elever, precis som nationella prov eller betygsättning kan göra. Men vi upplever idag att eleverna generellt känner en större trygghet både före, under och efter proven, oavsett utgång.
“Vi pratar om att äta mycket och nyttigt”
Mat, energi och återhämtning är i dag en tydlig del av skolans arbete med danshälsa.
Sebastian beskriver att när han började på skolan 2017 var det många elever som ersatte vanliga måltider med godis och snacks under skoldagen, vilket påverkade både energinivåer och skador i träningen.
– Vi såg elever som åt för lite riktig mat i förhållande till vad som krävs för att träna varje dag. Det påverkade både ork, koncentration, återhämtning och skadefrekvens, säger han.
Sedan dess har skolan arbetat aktivt med att utveckla måltiderna och elevernas kunskap kring energi och hälsa.
– I dag har eleverna fler och förbättrade måltider, förstärkta luncher och tillgång till mellanmål och frukt under hela dagen. Samtidigt arbetar vi mycket med kunskap kring energi, återhämtning och hållbar träning.
Han menar att skolans syn på mat handlar om att ge kroppen rätt förutsättningar för en aktiv vardag.
– Vi brukar säga att vi äter mycket och nyttigt. Fokus ligger på att eleverna ska må bra, orka träna, utvecklas och hålla över tid.
“Vi vill att eleverna alltid ska kunna berätta hur de upplever sin skolgång”
Skolan arbetar aktivt tillsammans med elever och vårdnadshavare när någon upplever att något inte fungerat bra eller känts otryggt. Samtidigt visar både elevenkäter, vårdnadshavarutvärderingar och skolans systematiska kvalitetsarbete inte på några generella eller systematiska problem, även om enskilda elever självklart kan ha upplevelser eller erfarenheter som behöver tas på allvar och arbetas vidare med.
– Vi vill att eleverna alltid ska kunna berätta hur de upplever sin skolgång och känna att deras erfarenheter tas på allvar. Det gäller både sådant som fungerar bra och sådant vi behöver utveckla vidare, säger Sebastian.
Han beskriver att skolan arbetar kontinuerligt med att fånga upp elevers upplevelser genom bland annat mentorssamtal, undervisningen i danshälsa, elevenkäter och löpande dialog med elever och vårdnadshavare.
– Om en elev till exempel upplever att en lärare använt ett språkbruk som inte känns bra följs det upp direkt av skolledning och elevhälsa enligt skolans rutiner. Vi arbetar aktivt med varje lärare kring feedback, kommunikation och pedagogik och vårdnadshavare uppmanas alltid att kontakta skolan direkt om något känns fel eller otryggt.
– Vi känner att vi i dag har ett stabilt och genomarbetat arbetssätt kring trygghet, danshälsa och samtida pedagogik. Samtidigt vet vi att det finns tidigare elever som inte alltid haft den upplevelse eller utbildningsmiljö som vi hade önskat att de fått. Det är vi ödmjuka inför och ledsna över.
“Vi har byggt upp ett nytt fundament för en hållbar dansutbildning”
Svenska Balettskolan har funnits sedan 1949 och enligt Sebastian har det tagit tid att förändra äldre traditioner och strukturer inom utbildningen.
– Många elevers och vårdnadshavares erfarenheter och synpunkter har varit viktiga i det arbetet och hjälpt oss att bygga det fundament vi står på i dag.
I dag beskriver han skolan som en samtida balettskola där konstnärlig utveckling och elevhälsa går hand i hand.
– Vi har under många år byggt upp en utbildning där höga konstnärliga ambitioner går hand i hand med trygghet, elevhälsa och hållbarhet. För oss är det inte motsatser, utan självklara delar av samma utbildning.
Liv Landell Major
____________
Läs mer här:
Här har skolan samlat vanliga frågor och svar utbildningen
Läs skolans deklaration för en samtida, inkluderande och hållbar balettutbildning här
____________
Presskontakt för Svenska Balettskolan:
Louise Sjöstedt
Telefon: 0703 86 53 05
E-post: louise.sjostedt@grundskola.goteborg.se
____________
Foto: Emmy Jonsson
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.